Utforska impuls
Identifiera vad din känsla vill få dig att göra — utan att döma eller agera direkt.
Timer
Syfte (varför vi gör detta)
Att öva på att märka vad känslan vill få dig att göra – den kroppsliga impulsen.
Att skilja mellan konstruktivt uttryck och reaktivt agerande.
Att stärka självkontroll och emotionell medvetenhet.
Att skapa förståelse för affektens riktning och behov – ilska → sätta gräns, sorg → släppa taget, rädsla → skydd, glädje → kontakt.
När och hur ofta
Efter övningar där du har märkt känslor i kroppen (t.ex. Kroppsscanning).
1–3 gånger per vecka, gärna efter situationer som väckt stark affekt.
Särskilt värdefullt i bearbetning av relationer, stress eller konflikter.
Förberedelser
Sitt bekvämt, fötterna i golvet, ryggen rak men avslappnad.
Stäng ögonen om det känns tryggt.
Ta några lugna andetag.
Påminn dig: “Jag ska inte agera – jag ska bara utforska vad känslan vill.”
Steg-för-steg (3–6 min)
1. Landning (30–60 s)
Andas lugnt. Känn tyngden i kroppen.Låt axlar och käke mjukna. Säg tyst: “Jag är här, jag märker vad som händer i kroppen.”
2. Återkalla en situation (1–2 min)
Tänk på något nyligen som väckte känslor — kanske irritation, ledsamhet eller oro.Bara kort: inte för att analysera, utan för att känna hur kroppen reagerar nu.Var känns det mest? Bröst? Hals? Mage?
3. Märk känslan (1–2 min)
Beskriv tyst:“Det känns som tryck i bröstet… kanske ilska?”eller“En tyngd i magen… kanske sorg.”Låt ordet för känslan forma sig utan att tvinga fram det.
4. Utforska impulsen (1–2 min)
Fråga tyst inåt: “Om jag lät känslan visa sig fritt – vad vill den att jag ska göra?”Vill kroppen:
Trycka ifrån?
Dra sig undan?
Söka kontakt?
Säga något? Låt impulsen synas i fantasin, inte i handling. Observera rörelsen i kroppen – tryck, drag, energi, värme, tårar.
5. Reflektera (30–60 s)
Vad berättar impulsen om behovet under känslan?Exempel:
Ilska → Behov av gräns, respekt.
Sorg → Behov av tröst, förståelse.
Rädsla → Behov av trygghet, avstånd.
Glädje → Behov av kontakt, delning.
Säg tyst: “Jag märker impulsen – jag behöver inte agera.”
6. Avsluta (30 s)
Ta ett djupare andetag.Säg tyst: “Jag tackar kroppen för att den visar mig vad som är viktigt.”Öppna ögonen långsamt och lägg märke till hur kroppen känns.
Vanliga hinder (och vad du gör)
Hinder | Hantering |
“Jag känner ingen impuls.” | Gå tillbaka till kroppen. Känn efter tryck, spänning, rörelse. Impulsen visar sig ofta som energi, inte tanke. |
“Jag vill agera direkt.” | Notera viljan men stanna kvar. Säg tyst: “Jag får känna utan att göra.” |
“Jag vet inte vad känslan betyder.” | Låt kroppen tala – vilken riktning vill den ta? Det räcker att notera. |
“Jag blir spänd eller trött.” | Ta en paus, återvänd till andningen, gör kortare version nästa gång. |
Vänliga meningar att avsluta med
“Jag får känna utan att agera.”
“Kroppen visar vägen till vad som är viktigt för mig.”
“Jag tackar impulsen – den hjälper mig förstå mitt behov.”
Loggfrågor
Vilken känsla märkte du mest?
Vad var kroppens impuls?
Vad tror du impulsen ville skydda eller uttrycka?
Hur förändrades känslan när du tillät den att finnas?
Vad vill du ta med dig från övningen?
Exempel (ifylld logg)
Situation: Kollegan avbryter mig på möte.
Kroppssignal: Tryck i bröstet, spänd käke.
Känsla: Ilska (under frustration).
Impuls: Trycka ifrån / säga ifrån.
Reflektion: “Behov av att bli hörd. Jag kan tala lugnt nästa gång i stället för att dra mig undan.”