Doomscrolling – varför hjärnan fastnar i dåliga nyheter och hur det påverkar vårt psykiska mående

Har du någon gång tänkt att du bara ska läsa en nyhetsartikel – men en halvtimme senare fortfarande sitter och scrollar genom krig, katastrofer och kriser? Då har du sannolikt upplevt det som kallas "doomscrolling".

Begreppet beskriver den tvångsmässiga konsumtionen av negativa nyheter och oroande innehåll, ofta via sociala medier eller nyhetsappar. Fenomenet uppmärksammades under covid-19-pandemin, men forskningen visar att beteendet lever kvar – och att det kan ha en påtaglig påverkan på vår psykiska hälsa.

Varför fastnar vi?

Ur ett evolutionärt perspektiv är människans hjärna programmerad att lägga större vikt vid hot än möjligheter. Psykologer kallar detta för negativity bias: negativa händelser fångar vår uppmärksamhet snabbare och stannar kvar längre än positiva.

När vi möter oroande nyheter aktiveras hjärnans alarmsystem. Paradoxalt nog kan vi fortsätta läsa i ett försök att skapa kontroll eller hitta ett avslut. Problemet är att det sällan kommer. Sociala medier och nyhetssajter erbjuder ett oändligt flöde av nytt innehåll, vilket gör att hjärnan fortsätter leta efter nästa information som kanske ska ge svar eller trygghet.

Sambandet med psykisk ohälsa

Forskningen visar allt tydligare att frekvent doomscrolling hänger samman med sämre psykiskt välbefinnande. En av de första validerade studierna kring fenomenet utvecklade en särskild "Doomscrolling Scale" och fann att personer som doomscrollar mer också rapporterar högre nivåer av ångest, stress, psykisk belastning och lägre livstillfredsställelse. Sambanden kvarstod även när forskarna tog hänsyn till generell användning av sociala medier.

Senare forskning har visat liknande resultat. En omfattande scoping review, där forskarna sammanställde den samlade forskningen på området, visar att doomscrolling konsekvent är kopplat till:

• ökad ångest

• depressiva symtom

• emotionell utmattning

• sömnsvårigheter

• lägre psykiskt välbefinnande.

Det är dock viktigt att komma ihåg att sambandet går åt båda hållen. Personer som redan mår psykiskt dåligt verkar också vara mer benägna att söka sig till negativa nyheter. Med andra ord kan ett självförstärkande mönster uppstå: oro leder till mer doomscrolling, som i sin tur ökar oron ytterligare.

Varför känns det så svårt att sluta?

Doomscrolling fungerar ofta som ett kortsiktigt sätt att hantera osäkerhet. Vi intalar oss att "bara en artikel till" kanske ger en bättre förståelse eller kontroll över situationen. Forskning pekar på att personer med hög intolerans för osäkerhet och högre ångestnivåer löper större risk att fastna i beteendet. Samtidigt verkar mindfulness, psykologisk flexibilitet och god emotionell reglering fungera som skyddsfaktorer.

Vad kan du göra?

Målet är inte att undvika nyheter helt. Att vara informerad är viktigt. Däremot kan det vara hjälpsamt att konsumera information mer medvetet. Några strategier som stöds av forskning och klinisk erfarenhet är:

• Avsätt bestämda tider för att läsa nyheter istället för att göra det kontinuerligt under dagen.

• Välj ett fåtal trovärdiga nyhetskällor istället för att följa algoritmstyrda flöden.

• Undvik nyhetskonsumtion precis före läggdags eftersom negativt innehåll kan påverka sömnkvaliteten.

• Lägg märke till hur du mår före och efter att du scrollat. Om du känner dig mer stressad än informerad kan det vara dags att lägga undan telefonen.

• Fyll medvetet ditt flöde med innehåll som ger återhämtning, inspiration eller glädje – hjärnan behöver balans.

  
  

En digital vana värd att uppmärksamma

Doomscrolling är inte ett tecken på svag karaktär eller dålig självdisciplin. Det är ett mänskligt beteende som uppstår i mötet mellan en hjärna utvecklad för att upptäcka hot och digitala plattformar designade för att hålla kvar vår uppmärksamhet.

Att bli medveten om sina vanor är ofta det första steget mot förändring. Små justeringar i hur vi konsumerar information kan göra stor skillnad, både för vår stressnivå och för vårt psykiska välbefinnande.

Källor:

• Satici, S. A., et al. (2023). Doomscrolling Scale: Its Association with Personality Traits, Psychological Distress, Social Media Use, and Wellbeing. Applied Research in Quality of Life.

• Sharpe, A. T. R., et al. (2026). The Influence of Doomscrolling on Mental Health: A Scoping Review.

• Sitinjak, C., et al. (2026). Scrolling into Distress: A Scoping Review of Doomscrolling and Its Implications for Psychological Well-Being.